Tidningsläsning viktig för nior

Dagspress. Tidningsläsning är viktigt, till och med så viktigt att niondeklassare läser dagstidning trots att de tycker det är tråkigt.

66 elever i stockholmsområdet har deltagit i en studie som gjorts av Victoria Bell vid Södertörns högskola. Resultaten som förstärker tidigare kunskaper om ungas medievanor och synpunkter presenteras i studien "Bra att hålla koll på vad som händer: Niondeklassare om nyheter". Enligt de här niondeklassarna är de stora morgontidningarna DN och SvD mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT de mest trovärdiga i tv.

Syftet med studien var att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Dessutom fick de svara på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Tre niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever deltog i studien genom att besvara en enkät.

Viktigt hålla sig informerad

Majoriteten av eleverna i studien läser tidningar i alla fall ett par gånger i veckan. De flesta har en känsla av vad tidningar är till för. Inte bara att roa utan för att förmedla kunskaper om vad som händer i samhället och runt om i världen. Och de anser att det är viktigt. Flera elever framhåller hur viktigt det är att följa med i nyheterna för att hålla sig informerade, få allmänbildning, skaffa sig åsikter och kunna förmedla dessa.

Tråkigt men nödvändigt

Flera elever säger att det är tråkigt att läsa tidningen - men att de gör det ändå. De kan känna att nyheterna inte berör dem eller att det som det skrivs om inte är viktigt för just dem. Även de som inte säger sig läsa tidningen så ofta eller inte svarat på frågan om vad som är roligast och tråkigast i tidningen har fyllt i vad de tycker är viktigt i en tidning.

Resultatet visar alltså tydligt att eleverna skiljer på vad de tycker är roligt i tidningen och vad som är viktigt. En majoritet av eleverna tycker att serier, tv-program och nöje är roligast i tidningen, men inrikes- och utrikesnyheter kommer högst upp på elevernas lista över vad som är viktigt i en tidning. Till och med ekonomi som många i undersökningen tycker är det tråkigaste i tidningen, är viktigt. Ekonomi kommer på samma nivå som sporten.

Bra som det är?

På frågan om något saknas i tidningen eller om det fanns något som de skulle vilja läsa mer om svarar 26 stycken antingen nej eller att det är bra som det är. Mer sport och ungdomsfrågor efterfrågas av fem respektive fyra elever. Ett par elever önskar mer om mode. Ett antal har angivit önskemål om kortare texter, roligare artiklar, musik, information från polisen och hälsa. En flicka föreslår noveller.

• Det skulle vara bra om det fanns en sida där olika organisationer fick göra sig hörda. Som någon mot misshandel man kan gå med i. (flicka, Rålambshovsskolan)

• Mer utlandsreportage som är djupare och inte bara vid katastrofer. (pojke, Bergholmsskolan)

• Det skulle vara kul med en debattfråga varje vecka där folk skickar in argument om just det. (pojke, Rålambshovsskolan)

• Mer artiklar om sånt som rör unga. (flicka, Bergholmsskolan)

• Mer ungdomlig kultur. Jag har två gånger läst om kultur jag är intresserad av. (pojke, Bergholmsskolan)

Läser ofta gratistidningar

Många av de elever som inte har tillgång till tidning hemma läser en gratistidning flera gånger i veckan. Även de som har morgontidning hemma läser gratistidningar. Bara tre elever utan en morgontidning hemma säger att de heller aldrig eller mycket sällan läser en gratistidning. Bara sex elever säger att de läser tidning iskolan.

- Förvånande mot bakgrund av de positiva resultat som tidningsläsning har på skolelever enligt många undersökningar, kommenterar undersökaren Victoria Bell.

Nästan två tredjedelar av gruppen har läst en tidning på internet men bara ett fåtal gör det regelbundet 3-5 gånger per vecka eller mer. Så många som 17 uppger att de aldrig eller mycket sällan läser tidning på internet. Internet kan därför inte sägas ersätta papperstidningar för den här gruppen.

Stort nyhetsintresse

De flesta eleverna i undersökningen, 50 stycken, talar med andra om aktuella nyheter. Majoriteten talar med föräldrar eller kompisar. Endast en elev kom däremot ihåg och noterarade att hon talat i klassen om en stor nyhet. Bara fem elever skriver att de talat med sin lärare om aktuella nyheter.

Mediekunskap - vad är det?

Det är tydligt att eleverna i den här studien är osäkra på om de haft någon slags medieundervisning i skolan eller inte. De är oklara över begreppet mediekunskap, vilket förvånar undersökaren med tanke på vad som faktiskt står i läroplanerna om vikten av att skolan förmedlar detta. Hälften av eleverna anser dock att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.

I jämförelse med andra europeiska länder ligger ändå svenska barn och ungdomar högt i tidningsläsning vilket är positivt. Men det gäller också att kunna vara kritisk och granskande, och där spelar mediekunskap i skolan en stor roll.


BIRGITTA PAHLÉN


Källa:
Victoria Bell: Bra att hålla koll på vad som händer: Niondeklassare om nyheter, Södertörns högskola, Institutionen för svenska, retorik och journalistik, 2006.

Dela länk: